En gång för länge sedan, när jag var sju år gammal, fick jag ärva min farfars gamla staffli och ett gäng med gamla intorkade oljefärger, och det var där min resa som skapare började.

Min första kärlek var oljefärger eftersom jag inte hade så mycket annat att välja på. Jag försökte fånga mina tankar och känslor på duken på det viset man gör när man är barn, men jag insåg snart att jag var mer av en skapare med mina händer än med penseln. Det var som om min hjärna och mina fingrar hade en speciell kontakt, och jag kunde forma och skapa det jag såg i mitt sinne, både med pensel och på andra sätt.

Åren gick, och jag fortsatte att utforska konsten. Vid 25 års ålder tog jag äntligen konsten på allvar. Jag bytte till akrylfärger och började måla naturens skönhet, särskilt den svenska naturen. Djuren var också en stor del av mitt konstnärskap; hästar, hundar och till och med grisar kom till liv på mina dukar.

Men det var i april 2021 som mitt skapande tog en ny vändning. Jag fick en drejskiva i födelsedagspresent. Att känna leran mellan mina fingrar gav mig ett lyckorus. I den minsta lerklumpen fanns det en potential att skapa något vackert. Spänningen av att forma något och sedan se det överleva både skröjbränningar och glasyrbränningar var något som lockade mig.

Jag skaffade en gammal ugn och började bränna mina skapelser. Det var magiskt att se hur en kladdig lerklump kunde förvandlas till något glänsande, färgglatt och fantastiskt efter den sista bränningen. Men jag lärde mig också att misslyckanden hörde till processen. Ibland kom föremålen ut spruckna eller med andra brister. Med tiden lärde jag mig att hantera detta och använda misslyckandena som lärdomar för mina framtida skapelser.

Min resa har kanske varit lång och kanske bara börjat, men jag är säker på att den aldrig kommer att ta slut. "Rustikkeramik" - en hyllning till min kärlek för leran och dess förmåga att förvandlas till något vackert och funktionellt.

Så fortsätter min resa som skapare, där varje klump av lera är en möjlighet, och varje bränning är en lektion. Jag vet aldrig vad jag kommer att skapa härnäst, men det är det som gör mitt skapande så spännande och givande."